hjärtat brister

Åh gud, mitt hjärta brister. Möttes nyss av beskedet att The Luminaire ska stänga. Det coolaste och roligaste jobbet jag nånsin haft, en av de galnaste perioderna i mitt liv... Så många timmar av hårt jobb, så mycket kärlek när vi väl stängt så mycket fest, så mycket musik som jag lyssnat på, försökt stänga ute, men framför allt njutit av. Så många ögonblicksbilder och minnen.

Vet inte ens varför detta får mig att gråta. Kanske för att jag visste vad som fanns i varenda vrå och skrymsle, för att jag minns stearinfläckarna på dom röda sammetsgardinerna. För att jag sagt "sssschhh" fler gånger där än sammanlagt i resten av mitt liv. För att jag hittade vänner som blev mina stöttepelare och mitt home away from home. För att vi gömde en flaska av den isländska vodkan och hade en informell personalfest. För att vi gick till Woodys om nätterna.

För att BIG blev som en extra-förälder som tog hand om mig. För att Yo blev min första vän på jobbet. För att Ross blev min bäste vän och room mate. För att Martha blev en annan bästa vän, trots att vi knappt saw it coming. För att jag fick bo hos Kitty och Katie när jag var utan hem. För att jag aldrig slutade vara lite rädd för Andy. För att jag hade ett av mitt livs första bråk med Maggie. För att Matt alltid var bredvid mig. För att Andy J och jag hatälskade varandra. För att Gen tog med mig ut på äventyr. För att Marion var en helt fantastisk människa att jobba med. För att vi drack fast vi jobbade när Ben var chef. För att Lily var så unik. För att Olivia och jag hade så fruktansvärt roligt. För att Jaynie och jag förstod varandra. För att Danny alltid var så himla snäll. Och så vidare, och så vidare...